RISKFAKTORER FÖR
DEPRESSIONSTILLSTÅND
Vad avses
med begreppet riskfaktorer för depressionstillstånd?
Vad
innebär en ärftlig disposition för depression?
Hur kan
den ärftliga dispositionen för insjuknande i depression undersökas?
Hurudana
personlighetsdrag kan höja sannolikheten för att insjukna i
depression?
Kan man
på förhand uppskatta uppväxtmiljöns inverkan på uppkomsten av
depression?
Har
uppväxtmiljön samma betydelse för alla som riskfaktor för
depression?
Hur
påverkar livsstilsfaktorer risken att insjukna i depression?
Vilken
andel har aktuella mänskliga relationer i uppkomsten av depression?
Vad avses
med depressionsutlösande faktorer?
Vilka
omständigheter ökar risken för återfall i depression?
Vilka
läkemedel kan förorsaka depression?
Inverkar
åldern på risken att insjukna i depression?
Kan en
fysisk sjukdom ge upphov till depression?
Är risken
att insjukna i depression beroende av kön?
VAD AVSES MED BEGREPPET
RISKFAKTORER FÖR DEPRESSIONSTILLSTÅND?
Med begreppet riskfaktorer
för depressionstillstånd avser man sådana biologiska, psykologiska
och sociala faktorer som bland befolkningen har påvisats ha ett
samband med förhöjd risk att insjukna i depression. En del av dessa
riskfaktorer hänför sig till långvarig, individuell disposition för
att insjukna i depression medan en annan del är utlösande faktorer.
Med en förhöjd risk för depressionstillstånd sammankopplas speciellt
följande faktorer:
-
personlighetsstörningar
-
labilitet
i känslolivet
-
problem
med självkänslan
-
betungande
livsomställningar eller långvarig stress
-
avsaknad/förlust
av närstående mänskliga relationer, eller konflikter i dessa
relationer
-
låg
utbildningsnivå eller små inkomster
-
regelbunden rökning, drickande med avsikt att bli berusad eller
drogmissbruk
-
långvariga fysiska sjukdomar
-
andra
mentala störningar
VAD INNEBÄR EN ÄRFTLIG
DISPOSITION FÖR DEPRESSION?
Det har kunnat konstateras
att depressionstillstånd är släktvis förekommande och detta har
orsakat utredningar kring betydelsen av eventuella ärftliga
dispositionsfaktorer. Idag tror man att ärftliga faktorer kan
förklara ca 40% av variationerna i depressionsförekomst och
miljöfaktorer de resterande 60 %. De ärftliga riskerna för
depressionstillstånd är komplicerade fenomen som hänför sig till
flera olika arvsfaktorer och dessutom är de förmodligen olika inom
olika befolkningsgrupper. Ärftlig disposition betyder att de
ärftliga faktorerna kan förstärka miljöfaktorernas
depressionsutlösande mekanism hos en enskild individ och på så sätt
höja risken för att denne under sin livstid insjuknar i depression.
Ärftlig disposition är en betydande riskfaktor speciellt vid svåra
och återkommande depressionstillstånd.
HUR KAN DEN ÄRFTLIGA
DISPOSITIONEN FÖR ATT INSJUKNA I DEPRESSION UNDERSÖKAS?
Den ärftliga
dispositionens betydelse vid depressionstillstånd undersöks genom
olika vetenskapliga undersökningar vars målgrupper är familjer med
depressionsdrabbade medlemmar, tvillingpar samt personer som vårdats
för depression. I Finland utförs dessa undersökningar speciellt vid
Folkhälsoinstitutet. Till dags dato finns inte (och inte heller inom
en överskådlig framtid) att tillgå sådana
ärftlighetsundersökningsmetoder som skulle lämpa sig för den
depressionsförebyggande vårdens behov.
HURUDANA
PERSONLIGHETSDRAG KAN HÖJA SANNOLIKHETEN FÖR ATT INSJUKNA I
DEPRESSION?
Jämfört med befolkningen
överlag finns bland de personer som insjuknat i depression ett
större antal socialt hämmade personer, personer som är beroende av
andras godkännande samt är osäkra i sitt beslutstagande. I denna
grupp ingår även pedantiska personligheter samt personer med höga
krav både på sig själv och på andra. Instabilitet i känslolivet som
på ett betydande sätt stör olika mänskliga relationer, nyckfullhet
och ett hetsigt temperament utgör en risk för återkommande
depressioner.
KAN MAN PÅ FÖRHAND
UPPSKATTA UPPVÄXTMILJÖNS INVERKAN PÅ UPPKOMSTEN AV DEPRESSION?
Traumatiska händelser,
upplevda förluster i mänskliga relationer eller familjeproblem under
barndom eller ungdomsår kan leda till insjuknande i depression i
vuxen ålder. Som förluster kan räknas t.ex. en nära anhörigs död
eller allvarlig sjukdom, eller föräldrarnas skilsmässa. Traumatiska
händelser kan ses mera som undantag, såsom sexuellt utnyttjande
eller olycksfall. Bland familjeproblemen är de mest betydelsefulla
rusmedelsproblem samt familjevåld.
HAR UPPVÄXTMILJÖN SAMMA
BETYDELSE FÖR ALLA SOM RISKFAKTOR FÖR DEPRESSION?
Olika individer kan
reagera på mycket olika sätt på samma uppväxtmiljö. T.ex. kan syskon
inom samma familj uppleva familjeproblemen på helt olika sätt.
Människor är på olika sätt känsliga för oväntade och otrevliga
händelser. Också barnets eller den unges ålder vid tidpunkten för
den otrevliga händelsen inverkar på händelsens betydelse som
riskfaktor för depression.
HUR PÅVERKAR
LIVSSTILSFAKTORER RISKEN ATT INSJUKNA I DEPRESSION?
Som vid andra sjukdomar är
en regelbunden och hälsosam livsstil ett sätt att förhindra
uppkomsten av även mentala störningar. Regelbunden motion (2 –3 ggr
per vecka) har konstaterats minska risken för depressionssjukdom.
Att under den mörka årstiden se till att få tillräckligt med
dagsljus kan förhindra årstidsrelaterad depression. Resultat i
befolkningsundersökningar pekar på att intag av fisk eller fiskolja
minst tre gånger per vecka har samband med minskad depressionsrisk.
Storkonsumtion av alkohol eller dryckesvanor som tar sikte på
berusning ökar risken för depressionssjukdom, likaså även
regelbunden rökning.
VILKEN ANDEL HAR AKTUELLA
MÄNNISKORELATIONER I UPPKOMSTEN AV DEPRESSION?
Drog- eller
rusmedelsproblem i familjekretsen, psykiskt eller fysiskt våld,
psykiska störningar eller betydande fysiska sjukdomar kan fungera
som depressionsutlösande faktor. Det här gäller både barn, ungdomar
och vuxna. Betungande faktorer som förekommer i mänskliga relationer
kan vara svåra att sätta fingret på eftersom “det alltid varit såhär”.
Förhållandena har inte nödvändigtvis försämrats, utan personens
förmåga att tåla belastning har överskridits och resultatet av detta
är depression.
VAD AVSES MED
DEPRESSIONSUTLÖSANDE FAKTORER?
Utlösande faktorer är
sådana aktuella jobbiga händelser i livet eller i relationer
förekommande belastande faktorer som ger upphov till en så hög
stressnivå att personen insjuknar i depression. Utlösande faktorer
kan vara t.ex. upplösande av parförhållandet, förlust av
arbetsplatsen eller insjuknande i fysisk sjukdom. Ibland kan en
depression utlösas av en normal förändring i livet, som att de
vuxna barnen flyttar hemifrån eller att bli pensionerad. Förutom de
direkta utlösande faktorerna kan bakom depressionen ofta dölja sig
andra belastande faktorer, som ibland upptäcks av personen i fråga
först under återhämtningsskedet.
VILKA OMSTÄNDIGHETER
ÖKAR RISKEN FÖR ÅTERFALL I DEPRESSION?
En återkommande risk att
insjukna i depression kan hänföra sig till en ärftlig, i släkten
förekommande disposition samt till personlighetsfaktorer, närmast
till labil personlighetsstörning. Även rusmedelsberoende ökar risken
för återfall i depression, då depressionsvårdens resultat bland
rusmedelsberoende personer är sämre än hos övriga.
VILKA LÄKEMEDEL KAN
FÖRORSAKA DEPRESSION?
Bland läkemedel i allmänt
bruk kan följande ge upphov till depression: Betablockerare som
används som blodtrycks- och rytmstörningsmedicin, digitalis som
används vid hjärtinsufficiens, estrogenpreparat m.a.o. kvinnligt
könshormon, kortison och förra generationens psykosmediciner. Även
anabola steroider, som hör till hormonpreparaten, kan förorsaka
depression.
INVERKAR ÅLDERN PÅ
RISKEN ATT INSJUKNA I DEPRESSION?
Allmänt taget kan man säga
att depression blir vanligare med stigande ålder. Över 45-åringar
uppvisar en förhöjd förekomst av depression jämfört med hela
befolkningen. Även bland åldringar är depression en vanlig störning,
speciellt i kombination med kroppsliga sjukdomar. Å andra sidan
finns ofta en ärftlig disposition med i bilden när depression bryter
ut före 30 års ålder och dylika depressioner innebär även risk för
att senare insjukna i bipolär sjukdom.
KAN EN FYSISK SJUKDOM
GE UPPHOV TILL DEPRESSION?
Allmänt förekommande
sjukdomar som kan upphov till depression är hjärt- och kärlsjukdomar
såsom kranskärlssjukdom, sviter efter hjärtinfarkt och störningar i
hjärnans blodcirkulation. Depression kan även höra till vid olika
cancersjukdomar. Även Parkinsons sjukdom kan ge upphov till
depression. Depression kan även förekomma vid olika hormonellt
betingade sjukdomar förorsakade av funktionsstörningar i
sköldkörteln, bisköldkörteln eller binjurarna.
ÄR RISKEN ATT INSJUKNA
I DEPRESSION OBEROENDE AV KÖN?
Bland kvinnor är
depression ungefär dubbelt vanligare än bland män. Man uppskattar
att 20 % av kvinnorna och 10 % av männen drabbas av djup depression
i något skede av livet. 2/3 av de som söker vård för depression är
kvinnor. Denna markanta skillnad i depressionsförekomst könen
emellan kan delvis förklaras av att män har en högre tröskel för
att söka vård. Även depressionens symtombild och utveckling är
något olika hos kvinnor och män. T.ex. efterföljs ofta en depression
av rusmedelsmissbruk bland kvinnor, medan ordningsföljden oftast är
den motsatta bland män.
Olli Kampman,Medicine Doktor,
Specialläkare i Psykiatri
|
