ÖSTERBOTTNISKA DEPRESSIONSTALKOT
Syd-Österbottens
och Vasa sjukvårdsdistrikt har tillsammans startat upp ett projekt
med bred bas, “Det österbottniska depressionstalkot”.
Målsättningen för projektet är att utveckla handlingsmodeller för
förebyggande av depressioner, tidig identifiering av depression
samt modeller för god vård och rehabilitering vid depression.
Detta projekt pågår åtminstone till utgången av år 2007.
I Finland och även i Österbotten är depression
redan i nuvarande läge fjärde största hotet mot folkhälsan. Man
uppskattar att depression är 2020 kommer att inta andra platsen
bland folkhälsohoten. Dessutom beräknas depressionen att vid samma
tidpunkt vara den dyraste folksjukdomen. Men å andra sidan finns
det påtagliga bevis för effekten av mångfasetterade förebyggande
program. Dessutom har det utvecklats goda mätare för identifiering
av depression och som vårdalternativ kan erbjudas både
dokumenterat effektiva läkemedel och behandlingar som baserar sig
på interaktion.
Primärhälsovården och
företagshälsovårdsstationerna innehar en nyckelroll både vid en
tidig identifiering av depression och vid ett effektivare
utnyttjande av vårdalternativen. Enligt resultat i färska
undersökningar lider 15 – 30 % av vårdsökande vid finländska
hälsocentraler av depression i någon grad, ofta i kombination med
något annat psykiskt problem eller bruk av rusmedel. I bästa fall
kan endast 40 % av dessa identifieras som depression och i värsta
fall bara var fjärde. En stor del av de inledda
läkemedelsbehandlingarna utnyttjas inte fullt ut eller avbryts i
förtid då de nuvarande resurserna och förfaringssätten inte kan
erbjuda behövlig psykosocial uppföljning. Dessutom finns det även
brister i konsultationssystemet med specialsjukvården.
Under slutdelen av år 2004 tog vi inom
Österbottniska depressionstalkot kontakt till hälsocentralerna
inom Syd-Österbottens och Vasa sjukvårdsdistrikt: “... det är
ni som innehar den viktigaste lokala sakkunnigheten. Vi
behöver alltså er hjälp för att vi skall kunna skapa en sådan
lokal verksamhetsmodell som erbjuder en systematisk, men
samtidigt en kundcentrerad och interaktiv mottagnings-,
identifierings- och vårdpraxis för personer med akuta depressioner.
Inom den närmaste framtiden kommer vi att besöka
hälsovårdscentralerna i vårt område för att diskutera med er
om era erfarenheter och specialbehov. Samtidigt berättar vi gärna
om hur andra har försökt lösa det här problemet.”
Från början av januari har projektanställda
psykolog Esa Aromaa och psykolog Jyrki Tuulari besökt
hälsocentralerna. Besöken varit inriktade på tre delområden: (1)
att presentera projektet Österbottniska depressionstalkot för
hälsocentralläkare och övrig personal, (2) diskussion kring varje
enskilds hälsocentrals behov i anslutning till identifiering och
vårdpraxis vid depression samt (3) kartlägga intresset för ett
deltagade i skolningspaketet som erbjuds av Österbottniska
depressionstalkot.
Ur den enskilda hälsocentralens perspektiv
finns det fyra alternativa sätt att ta del i Österbottniska
depressionstalkot:
1. Deltar
fullt ut; en skolningshelhet för läkare och övrig personal
omfattande sållning av depression, bedömning av depressionens
svårighetsgrad och interaktiva vårdmetoder. Att jämna vägen för
den depressionsdrabbade vårdsökande. Att införliva en
depressionsskötarmodell i vårdpraxis. Dessutom att skapa en
fungerade konsultationskontakt till specialsjukvårdens enheter.
2. Deltar
i enbart skolningen; fyra timmars skolning för läkarna och fyra
timmars skolning för övrig personal.
3. Endast
läkarna deltar i skolningen (4 timmar).
4. Hälsocentralen
deltar inte i det här skedet i Österbottniska depressionstalkot.
|
